Har du någonsin blivit indragen i andra människors drama eller ältande? Har du varit med om att det påverkat dig inuti? Sannolikt har du varit med om detta i någon av dina relationer privat och eller på arbetet.
I den här texten resonerar jag utifrån egna erfarenheter och lärdomar om detta.
Det finns ett fenomen som kallas emotionell smitta eller social smitta som innebär att en persons känslor och beteenden, särskilt negativa som stress eller aggression, kan påverka och dra med sig andra människor i deras negativa mående.
För många år sedan fick jag plötsligt en stark insikt inom mig. Det är ett väldigt starkt minne av att jag i tanken kliver utanför mig själv och plötsligt ”ser” en händelsekedja utifrån. Det var som en vision eller någon slags uppenbarelse i huvudet, jag är en visuellt tänkande person och tänker ofta i bilder och i symboler för att förstå saker och lösa problem. I den här mentala bilden såg jag mig själv åkandes i en berg och dalbana i en annan människas känsloliv. Jag hade under många år lånat ut min fulla uppmärksamhet till en annan människas tvära kast och ständiga drama, sorg, ilska och besvikelser. Det hade blivit något av en vana och jag var själv både delvis indragen och tilltufsad och mycket trött. Jag fick i den här bilden en stark insikt av vad som pågick och ett starkt behov av att få kliva av den där känslokarusellen. Jag klev därför av och tydliggjorde mina behov i relationen mellan mig och den här personen som är en närstående till mig.
Min erfarenhet är att vissa tenderar att dras in i sådana här sammanhang oftare än andra. Anledningen till det går sannolikt att finna inom psykologin men oavsett om vi dras till drama eller inte så kan andra människors mående påverka oss starkt och svåra dilemman kan uppstå inom oss.
Hur kan jag hantera när en annan människas känslouttryck äter energi och framför allt, hur kan jag göra som kollega?
I en arbetsmiljö är vi alla påverkade av varandras känslor och beteenden. När en kollega kämpar med låg resiliens, kan det skapa en dominoeffekt som påverkar hela teamet. Resiliens, i det här sammanhanget handlar om psykisk motståndskraft, om förmågan att hantera stress och motgångar. Människor med svag resiliens kan uppleva känslor av överväldigande stress, osäkerhet och brist på kontroll i utmanande situationer. När dessa känslor sprids inom en grupp kan det leda till en negativ arbetsmiljö, där alla påverkas.
Personer med svag resiliens behöver bemötas med omsorg och aktivt lyssnande. Att få möjlighet att uttrycka sina känslor utan att bli dömd kan ha en lindrande effekt. Tålamod och tid är också viktigt. Men för att inte hamna i dåliga spiraler där det börjar gro en emotionell smitta som breder ut sig över arbetsmiljön, barnens sociala atmosfär och det arbete som ska utföras så behöver vi sätta gränser.
Några tankar om att sätta gränser
Om? – Tydliggöra problemet och om det är en privat eller arbetsrelaterad relation
Det första du kan fundera över är din position i relation till både problemet och till kollegan. Vad är det för slags problem? Hur bekväm är du till att lyssna in problemet? Inte sällan handlar den här kollegans problem om privatlivet. Hur ställer du dig till det? Hur nära står ni privat? Vilken slags relation är det som du vill upprätthålla? Att sätta gränser kan handla om att vänligt hänvisa till om det kan finnas utrymme för personen att bli lyssnad på, som en kollega eller en vän. I det avseendet måste vi själva bestämma oss för vad vi vill vara i relation till varandra. Utifrån din intention, om du vill vara kollega eller vän behöver du vara tydlig med vilket stöd du har möjlighet att ge.
Det kan kännas svårt att kommunicera sina gränser. Det kan vara bra att tänka på att använda ett ”jag”-budskap för att uttrycka dina egna känslor utan att låta anklagande. Till exempel: ”Jag känner mig överväldigad och känslomässigt påverkad av att prata om tunga ämnen på arbetstid”.
När? – Tydliggöra tid
Planera tid för samtal genom att erbjuda en specifik tid när du kan vara tillgänglig för att lyssna på din fritid som en medmänniska eller vän. Alternativt identifiera en tid där det finns eller kan skapas utrymme för att lyssna som kollega på arbetet, som exempelvis under en gemensam rast. Exempel på hur du kan säga: ”Jag har tid att prata om detta i morgon eftermiddag när jag har slutat, då kan jag ge dig min fulla uppmärksamhet”.
Var? – Skapa en trygg plats för samtal
Föreslå en specifik plats för att förflytta fokus på problemet från exempelvis barngruppens närhet. Ett avskilt mötesrum eller en promenad. Det kan göra samtalet mer bekvämt och fokuserat och framför allt kan det vara hjälpsamt att förflytta problemet ur fokus under arbetet.
Vad? Begränsa graden av involvering och råd
Genom att använda sig av aktivt lyssnande gör man plats för ett respektfullt lyssnande på personen utan att ta något som helst ansvar över dennes problem eller liv. När man lyssnar aktivt ger man inte råd eller tips eller går in som expert, man lyssnar i stället aktivt. Det är ett alltså ett förhållningsätt och en metod man kan använda i många olika slags samtal. Aktivt lyssnande passar särskilt bra in när människor är i kris eller upplever dilemman. Här kommer några punkter som kan vara användbara:
Exempel på att prata/svara bekräftande inom ett aktivt lyssnande kan vara: ”Det låter verkligen utmanande och jag förstår att det påverkar dig”,
ett annat exempel kan vara att spegla det personen säger. När man speglar upprepar man det personen precis sagt, då får den personen höra sina egna ord och kan ofta samla sig i tanken. Det är två tekniker inom aktivt lyssnande som får en person att känna sig lyssnad på.
Vad tycker du jag ska göra? är en fråga vi ofta tar som en invit att gå in i tips och råd. Mitt råd är att vända tillbaka den typen av fråga från sig själv på något sätt. Exempelvis: "Vad tänker du själv? Jag har inga svar på den frågan eftersom det handlar om ditt liv men hur skulle du önska att det var i stället för hur det är nu?" Kan vara tänkbara svar på en sådan fälla.
Lyssna även in karaktären av problemet och känn in graden av utmaning som personen upplever. Uppmuntra till professionellt stöd om du tror att det kan behövas och kanske kan du till och med bidra i att söka upp ett sådant om personen vill ha den hjälpen. Det kan finnas hjälp inom organisationen eller inom terapin.
Tydliggör dina egna behov och begränsningar
Dela med dig av på vilket sätt du har möjlighet att stötta. Exempelvis kan man behöva säga saker som: ”Jag vill gärna stödja dig men jag behöver också lägga tid för att fokusera på mina arbetsuppgifter” eller liknande.
Genom att sätta tydliga gränser och kommunicera öppet kan du hjälpa till att hantera och stå emot emotionell smitta samtidigt som du erbjuder stöttning till en medmänniska. Det är inte ovanligt att gränser kan behöva upprepas. Vissa människor tenderar att dra till sig drama i sina liv och det finns även dem som lever i sociala kontexter där drama är en del av livsstilen.
I berättelsen ovan var det inte självklart hur vår relation skulle se ut efter att jag klev av berg och dalbanan av den här människans känsloliv och det har heller inte varit friktionsfritt sedan dess. Trots att det passerat några decennier sedan dess så uppstår det fortfarande behov av att sätta gränser, både i den relationen och i andra. Det tar tid med relationer och det är sällan enkelt men jag lärde mig mycket där och då som jag verkligen har haft användning av från den självinsikten som drabbade mig.
Att arbeta med självkännedom är ett aktivt val som handlar om att skapa sig en djup förståelse av sin egen personlighet, sitt beteende och sina känslor. Det inkluderar också förståelse för hur vårt beteende påverkar andra människor och hur andra påverkar oss. (Att vara ledare i förskolan. – Hållbarhet och självreflektion, Kyrk Seger, Vikingsen 2024. Sidan 19)
Jag vill avslutningsvis tipsa om min och Erikas bok Att vara ledare i förskolan. – Hållbarhet och självreflektion (Kyrk Seger, Vikingsen 2024)
Den kan vara ett gott stöd i resan om läran om dig själv.
Ta hand om dig!
Kram Katinka
Comments